Så får vi fotbollssverige att rulla – inifrån Svenska Fotbollförbundets utbildningsresa

Vad krävs egentligen för att varje barn, oavsett var i Sverige de bor, ska möta trygga ledare och en bra fotbollsmiljö?

Vi tog en pratstund med Carola Söberg, utbildningschef, och Elias Mineirji, utvecklingschef,  på Svenska Fotbollförbundet. Samtalet rörde sig snabbt från struktur och organisation till något större: lärande som en avgörande faktor för att få både fotbollssverige – och Sverige – i rullning.

En rörelse som bärs av vardagen

Svensk fotboll är en av landets största folkrörelser. Men till skillnad från hur den ofta skildras handlar den inte i första hand om elit eller landslag, utan om vardagen i föreningar runt om i landet.

Under fotbollsutvecklingsavdelningen arbetar flera team parallellt med spelarutveckling, utbildning och stöd till distrikten. En stor del av arbetet sker inte bara centralt, utan även ute i landet, nära verksamheten.

– Vi riktar oss mer mot distrikten, som i sin tur hjälper föreningarna, förklarar Elias. Vi har många som jobbar ute i fält och möter tränare och verksamhet där den faktiskt sker.

Det gör att utbildningsarbetet måste fungera i flera led samtidigt. Centralt innehåll ska bli relevant lokalt. Strategier ska fungera i praktiken. Och allt ska hänga ihop, trots att förutsättningarna ser väldigt olika ut.

Särskilt tydligt blir det när man pratar om geografi.

– Ska en tränare i Lycksele ta sig till Luleå eller Umeå för en utbildning? Det är ganska långt, säger Carola.

Det som i en storstad kan vara en enkel resa kan i andra delar av landet vara ett projekt i sig. Det påverkar både deltagande och tillgång till utbildning.

Tillgänglighet blir därför inte bara en praktisk fråga utan en avgörande faktor för likvärdighet.

‍

När strukturen börjar spela roll

Under lång tid har utbildning inom idrotten byggt mycket på fysiska träffar och material. Det har fungerat, men det har också haft sina begränsningar.

Logistiken är en del av det. Carola och Elias beskriver hur omfattningen kan bli enorm.

– Tänk er åtta böcker per deltagare i en utbildning, och så multiplicerar du det med 10 000, säger Elias.

Men utmaningen är inte bara praktisk. Den är också pedagogisk.

Tidigare digitala lösningar saknade ofta tydlig struktur. Det kunde vara svårt att förstå framstegen, vad som var viktigt och hur olika delar hängde ihop.

– Det fanns ingen tydlig lärstig. Man klickade runt och kunde tappa bort var man var, säger Carola.

Att skapa en tydligare struktur har därför blivit en central del av utvecklingsarbetet. En genomtänkt lärstig gör det enklare att orientera sig, att bygga förståelse steg för steg och att faktiskt slutföra utbildningen.

Det öppnar också upp för något som återkommer flera gånger i samtalet: möjligheten att använda olika format mer medvetet.

Ett skifte i perspektiv

Den kanske största förändringen handlar inte om teknik eller struktur, utan om ett nytt sätt att tänka.

De flesta som går utbildningarna är inte professionella tränare. De är föräldrar som ställer upp. Människor som kliver rakt från arbetsdag och vardag in i en ledarroll.

Det ställer helt andra krav på hur utbildning utformas.

– De ska komma från jobbet, ta sig till träningen och planera. Att nå dem är alltid det svåraste, säger Elias.

Det har lett till ett tydligt skifte: från att utbildning sker på organisationens villkor till att den måste fungera på mottagarens.

– Hur kan vi ha utbildning på deras villkor? Mellan matlagning och hämtning och lämning.

Det handlar inte bara om flexibilitet i tid, utan också om relevans. Innehållet måste vara direkt användbart. Strukturen måste vara enkel att följa. Och stödet måste finnas även efter att en utbildning är genomförd.

För i praktiken uppstår de svåra situationerna inte under kursen – utan på planen, mitt i verkligheten.

När lärande får effekt på riktigt

När vi pratar om omfattningen av utbildningsinsatserna nämns en siffra: omkring 10 000 tränare utbildades under ett år i den första instegsutbildningen.

Men det är bara början på berättelsen.

– Alla våra utbildningar ska smitta av sig på varenda spelare, säger Elias.

Varje utbildad tränare möter barn varje vecka. Och runt varje barn finns fler människor; föräldrar, syskon och andra vuxna.

Effekten av lärandet sprider sig.

– Då pratar vi om miljoner, fortsätter han.

Det gör att utbildning inom fotbollen också handlar om värderingar och beteenden. Hur man leder, hur man bemöter, hur man skapar en miljö där barn vill fortsätta.

Och det leder in på en av de viktigaste frågorna framåt.

‍
Att ta bort trygghetslotteriet

En formulering återkommer i samtalet: “trygghetslotteriet”.

Den beskriver något många känner igen, att barns upplevelse av idrott kan variera kraftigt beroende på vilken ledare de råkar få.

Det är just det Svenska Fotbollförbundet vill förändra.

– Det ska inte vara ett lotteri för barnen vilken miljö de kommer till, säger Carola.
Vi har ett ansvar att se till att alla som är i kontakt med våra barn har fått ta del av rätt verktyg och har en bra värdegrund i botten. Kanske även att alla har genomfört en riktad utbildning.

Det handlar i grunden om att skapa en gemensam standard, en lägstanivå som gör att fler barn får en bra upplevelse, oavsett var de befinner sig.

Nästa steg: att bli ännu mer lyhörd

När vi ber Carola blicka framåt är svaret tydligt. Fokus ligger inte på att bygga mer, utan på att bli bättre på att prioritera rätt.

– Vi har satt en bra struktur och en stabil grund. Nästa steg handlar om att utveckla vidare genom att ännu tydligare utgå från och lyssna på behoven ute i verksamheten. Det vi prioriterar ska skapa konkret värde i vardagen.

Det handlar också om att fortsätta utveckla hur olika format används.

– När ska det vara fysiskt, när fungerar det bäst digitalt och när är en hybridlösning bäst väg?

Det finns ingen universallösning. Olika målgrupper, olika situationer och olika delar av landet kräver olika angreppssätt.

– Olika format har olika styrkor och vår uppgift är att använda dem där de gör mest nytta och ger störst effekt för lärande, som ger bäst beteendeförändring i längden.

Det är där utbildning slutar vara något man “gör” och börjar bli något som faktiskt förändrar.

‍Där allt börjar

När vi avslutar samtalet landar vi där det egentligen började. Inte i strukturer, system eller format. Utan i vardagen. I barn som längtar till nästa träning, ledare som känner sig trygga i sin roll, i miljöer där det är roligt att vara. Det är där fotbollssverige rullar. Och det börjar med att ge rätt förutsättningar till dem som står mitt i det, varje vecka.

‍

‍

‍